29 september 2025

I farledsprojektet Skandiaporten visar vi att hållbarhet och storskalig infrastruktur kan gå hand i hand. Genom smarta materialval, innovativa metoder och nära samarbete med entreprenörer har vi i kajarbetet lyckats minska projektets klimatpåverkan avsevärt, och samtidigt hålla kostnaderna nere. Resultatet är ett tydligt bevis på att klimatsmart byggande inte bara är möjligt, utan också lönsamt. 

Att bygga stort behöver inte betyda att bygga klimatbelastande. I farledsprojektet Skandiaporten har Göteborgs Hamn AB tillsammans med NCC visat att klimatsmarta materialval och innovativa arbetssätt i kajarbetesfasen kan göra stor skillnad – utan att det kostar skjortan.

Resultatet är tydligt, 30% minskade koldioxidutsläpp jämfört med traditionellt byggande. Kostnaden för klimatåtgärder motsvarar endast 1% av den totala projektbudgeten, ett kvitto på att hållbart byggande kan vara både effektivt och lönsamt.

- Ser du till nyttan är det små kostnader när vi jämför med den stora klimatnyttan vi får. Genom ett nära samarbete med NCC har vi noggrant vridit och vänt på alla aspekter av konstruktion, inköp och arbetssätt. Genom att göra en klimatkalkyl som tydligt visar på skillnader i val, våga ifrågasätta gamla invanda arbetsmetoder, tänka nytt och hela tiden fokusera på att få ner koldioxidutsläppen har vi utvecklat målet som vi satte upp inför byggstart och lyckas nu nå 30% reducering. Under projektets gång har vi även fått en ökad förståelse för hur vår byggnation påverkar våra CO_2-utsläpp och den kunskapen kan vi framöver använda för att sätta ännu hårdare krav på våra upphandlingar framöver, säger Jan Andersson, projektledare för Skandiaporten på Göteborgs Hamn AB.

Möjligheten att minska utsläppen vid kajarbetet grundar sig i ett starkt samarbete mellan projektledning och de som utför arbetet på site.

- Det är stort att vi lyckats så bra med att sänka CO₂-utsläppen i projektet. Det spelar ingen roll hur mycket vi räknar och planerar om vi inte får den nödvändiga hjälp och kunskap från de som fysiskt får pålar, betong och spont på plats, säger Jan Andersson.

Material & konstruktion

• Materialval med lägre klimatpåverkan, återvunnet stål i stället för nytt, sparade 15% av hela projektets klimatpåverkan

• Optimering och minimering av konstruktioner, till exempel reducering av betongtjocklek.

• Mindre andel cement – betong med slagg som bindemedel.

• Optimerad användning av betong – stålrörspålarna fylls delvis med krossmaterial

• Tunnare skikt av grovbetong

• Effektivare spont – mindre dimensioner och omfattning

• Förslag och lösningar från både tjänstemän och yrkesarbetare på plats

Maskiner & transporter

• 100% HVO100 i alla maskiner och transporter

• Eldrivna maskiner vid pålning och borrning

• Samlade beställningar och planerade gjutningar med andra aktörer ger färre transporter

• Större lastkapacitet i schaktbilar ger färre körningar

• Laddplatser för elbilar på byggplatsen

• Hemlass – ta med nytt material tillbaka från tippen

• Ingen onödig tomgångskörning

Cirkulärt byggande

• Sortering & återanvändning av asfalt, stål och bergmassor mellan projekt

• Hål i sponten → mindre framtida drift & underhåll

• Återbruk av massor & material – stålpålar, stålbalkar, asfalt, kapspill

• Uppdragen spont återanvänds för tätningar

Innovativ arbetsmetodik

• Löpande klimatkalkyler som visar minskande utsläpp över tid

• Effektivt inköpsarbete med CO₂ som urvalskriterium

Planerade åtgärder inom projektet, så som muddring för att fördjupa och bredda farleden samt kajförstärkning kräver miljötillstånd enligt miljöbalken. Här har ett antal utredningar och undersökningar genomförts och en miljökonsekvensbeskrivning sammanfattar den påverkan och miljökonsekvenser som planerade åtgärder medför. Miljötillstånd har erhållits av Mark- och miljödomstolen.

Samhällsnytta

Göteborgs hamn är den enda hamnen i Skandinavien som erbjuder direkttrafik mellan Europa och Fjärran Östern. En rutt som trafikeras av världens största containerfartyg. När projekt Skandiaporten är klar kommer farled och hamndjup att bli 16,5–17,5 meter. För svenskt näringsliv innebär satsningen att en strategiskt viktig funktion för fortsatt import och export med direkttrafik säkras.  

Hög miljö- och samhällsnytta

Djupare och bredare lastfartyg innebär att fartygen kan göra så kallade direktanlöp från andra kontinenter och komma med mer last per fartyg vilket är en stor vinst för både miljö och ekonomi.  Ökade godsvolymer per fartyg effektiviserar transporterna och ger stordriftsfördelar.  

Göteborgs hamn är Skandinaviens främsta och största godsnav med ett rikstäckande upptagningsområde där hållbar järnväg är prioriterad som godsbärare. Långväga transporter på elektrifierat tåg ger stora klimatvinster jämfört med att transportera gods på långtradare. 

Samråd

Framtagande av en miljökonsekvensbeskrivning är en process och en del i den processen är att genomföra samråd. Syftet med samråd är att dels informera om planerade åtgärder, dels att få värdefull information från myndigheter, föreningar och organisationer samt allmänhet som leder fram till en bra utformning av miljökonsekvensbeskrivningen. Samråd hölls under våren och sommaren 2020. Läs mer om samrådsprocessen här.

Tillståndsprocessen

Inom miljökonsekvensbeskrivningen har effekter av bland annat grumling, buller, vibrationer och luftemissioner utretts. Som ett viktigt underlag för att bedöma effekter och konsekvenser av planerade åtgärder som muddring, sprängning, pålning med mera är den erfarenhet som finns från de projekt som genomfördes 2002-2004. Då genomfördes liknande åtgärder i farled, hamnbassäng och inom Skandiakajens östra del. Projekten kunde, i enlighet med övervakning och uppföljning, genomföras utan några bestående negativa effekter på miljön. Tillståndsansökan med teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning lämnades in till Mark- och miljödomstolen i december 2020. Tillstånd för kajåtgärder gavs den 29 sept 2022 till Göteborgs Hamn AB och för muddring 6 mars 2023 till Sjöfartsverket.

Ekonomi

Det gemensamma projektet Skandiaporten är kostnadsbedömt till 2,8 miljarder kr enligt 2017-års prisnivå, där ca 1,255 miljarder kronor avser Göteborgs Hamn AB:s kajåtgärder och ca 1,6 miljarder kronor avser Sjöfartsverkets farledsåtgärder. I denna summa ingår: 

• Fördjupning och breddning av farleden, för fartyg med ett maximalt djupgående på upp till 16,5 meter, samtanpassning av farledsutmärkning. 

• Fördjupning och breddning hamnbassängen i anslutning till västra kajläget.

• Fördjupat västra kajläge och förstärkning av kajkonstruktionen. 

Sjöfartsverket och Göteborgs Hamn AB ser tillsammans över möjligheten att fördjupa något ytterligare, ner till maximalt 17,5 m. Kostnad för denna utökning ingår inte i prognosen för grunduppdraget. Om även ett andra kajläge ska fördjupas, är det ett separat beslut för Göteborgs Hamn AB och dess ägare.