In the 18th century, Gothenburg became an important center in Northern Europe. The Swedish East India Company was founded in 1731, becoming Sweden’s first international trading company. A few decades later, the city had grown to over 10,000 inhabitants. Gothenburg had become the European hub for trade in products from China and the Far East.
TEA, SPICES, PORCELAIN & SILK
The main trade goods from China were tea, silk, porcelain, lacquerware, and spices.
THE EAST INDIA COMPANY
The Swedish East India Company conducted a total of 132 expeditions to China with 37 different ships.
ONGOING CONFLICTS WITH DENMARK
On May 3, 1717, Tordenskjold’s squadron passed New Älvsborg while departing Gothenburg. His attack on New Varvet had been repelled after five hours of gunfire.
THE FISHING CITY
The abundant herring catches made Gothenburg the largest fishing city in the country.
18th century
During the 17th century, a few unsuccessful attempts were made to establish trading companies in Sweden. It wasn’t until the early 18th century that trade with East Asia gained real momentum, thanks to the Swedish East India Company (SOIC), founded in 1731. The royal privileges granted the company exclusive rights to all Swedish trade and navigation east of the Cape of Good Hope, and all voyages were required to depart from and return to Gothenburg.
The most important commodity the company imported from China was tea, followed by silk, porcelain, lacquerware, and spices. Initially, the trade was highly successful, but in the latter half of the 18th century, business began to decline, and the company was dissolved in 1813.
A total of 132 expeditions were carried out with 37 different ships. The most famous of these ships today is the Götheborg, which now has a replica. The original vessel was launched in 1738 and made three journeys to China. On its final return voyage in September 1745, it ran aground near Gothenburg. Although the ship was lost, all crew members were rescued, and about a third of the cargo was salvaged over the next two years.
In the mid-1980s, dives by members of the Maritime Archaeological Society led to the rediscovery of the wreck site. The Gothenburg Maritime Museum obtained excavation permits, and the East Indiaman Götheborg Foundation was established. Construction of a replica began in 1995, and the newly built ship was launched in 2003. Götheborg is the world’s largest ocean-going wooden sailing ship, and from 2005 to 2007, it sailed the historic route to China and back. In the summer of 2010, the ship took part in the celebrations for Crown Princess Victoria’s wedding, and in 2013, it undertook another long voyage, this time to various European waters. At home in Gothenburg, the ship is moored at Pier Four in Eriksberg.
Trade with China
KLIPPAN CULTURAL RESERVE
At the Klippan Cultural Reserve, near the southern base of the Älvsborg Bridge, history still lingers. Here stood the Old Älvsborg Fortress, and from the early 18th century for nearly 80 years, the East Indiamen docked at the quay below.
Barges transported goods further into the city. In the 1800s, Scottish businessman David Carnegie built a porter brewery here and established a Scottish village next to it. The last porter was brewed in the 1960s before the brewery closed. Today, the historic fish restaurant Sjömagasinet is located in the old warehouse building.
THE FIRST HARBOURMASTER
In June 1752, Gothenburg adopted its first port regulation, “to prevent the harbor from silting up and otherwise to maintain order.” Resources included a harbor master with two assistants and a harbor and market inspector for the canals.
Between 1839 and 1897, administration operated under the name “Royal Directorate of Gothenburg Harbor and River Works.” The directorate oversaw nearly all work conducted in the harbor and inner harbor basin, as well as activities essential to maritime traffic.
In 1897, a dedicated board, the Harbor Board, was established to take over responsibility for the city’s harbors and canals.
PACKHUSPLATSEN
The area around Packhuskajen—located on the South Riverbank, just west of the Gothenburg Opera—has served as a mast harbor, a French free port, and an intense center for trade and shipping. Gothenburg’s main post office was located here, and later, the city’s elite shipping companies established their offices in this area. Locally known as “Franska tomten” (the French Plot), the name harkened back to the French free port that existed here in the late 18th century. From the Mast Harbor, Swedish masts were shipped worldwide, a lucrative export during the age of sail.
Old Älvsborg fortress
TE, KRYDDOR, PORSLIN & SIDEN
De viktigaste handelsvarorna från Kina var te, siden, porslin, lackarbeten och kryddor.
THE EAST INDIA COMPANY
The Swedish East India Company conducted a total of 132 expeditions to China with 37 different ships.
FORTSATTA KONFLIKTER MED DANMARK
Den 3 maj 1717 passerar Tordenskjolds eskader Nya Älvsborg på väg ut från Göteborg. Hans anfall mot Nya Varvet hade slagits tillbaka efter fem timmars eldgivning.
THE FISHING CITY
The abundant herring catches made Gothenburg the largest fishing city in the country.
In the 18th century, Gothenburg became an important center in Northern Europe. The Swedish East India Company was founded in 1731, becoming Sweden’s first international trading company. A few decades later, the city had grown to over 10,000 inhabitants. Gothenburg had become the European hub for trade in products from China and the Far East.
18th century
Under 1600-talet gjordes några mindre lyckade försök att bilda handelskompanier i Sverige. Först en bit in på 1700-talet tog handeln med Östasien fart på allvar. Detta tack vare Svenska Ostindiska Companiet (SOIC), som bildades 1731. De kungliga privilegierna slog bland annat fast att Companiet hade rätt till all svensk handel och sjöfart öster om Godahoppsudden och att alla seglatser skulle gå från och till Göteborg.
Den viktigaste varan som Companiet importerade från Kina var te, följt av siden, porslin, lackarbeten och kryddor. Handeln var inledningsvis mycket framgångsrik men under andra halvan av 1700- talet började det gå sämre och 1813 upplöstes Companiet.
Totalt genomfördes 132 expeditioner med 37 olika skepp. Det i dag mest kända skeppet är Götheborg, som det numera finns en replika av. Originalfartyget sjösattes 1738 och gjorde tre resor till Kina. På den sista hemseglatsen, i september 1745, gick hon på grund under inseglingen till Göteborg. Fartyget förliste men alla besättningsmän kunde räddas. Under de följande två åren kunde ungefär en tredjedel av lasten bärgas.
I mitten av 1980-talet ledde dykningar av med- lemmar från Marinarkeologiska Sällskapet, till att vrak platsen återupptäcktes. Göteborgs Sjöfarts- museum fick utgrävningstillstånd och stiftelsen Ostindie fararen Götheborg bildades. År 1995 påbörjades bygget av en replika och 2003 kunde det nybyggda fartyget sjösättas. Ostindiefararen Götheborg är världens största oceanklassade segelskepp byggt i trä och under tjugo månader mellan 2005 och 2007 seglade hon den historiska rutten till Kina och hem igen. Sommaren 2010 del- tog fartyget i festligheterna kring kronprinsessan Victorias bröllop och år 2013 utfördes en ny långresa för Ostindiefararen Götheborg, den här gången i europeiska vatten. Hemma i Göteborg ligger hon förtöjd vid Pir Fyra, i Eriksberg.
Trade with China
KLIPPANS KULTURRESERVAT
Vid Klippans Kulturreservat, nära Älvsborgsbrons södra fäste, hörs fortfarande historiens vingslag. Här låg Gamla Älvsborgs Fästning och från början av 1700-talet och nästan 80 år framöver lade ostindiefararna till vid kajen nedanför.
Pråmar transporterade godset vidare in till staden. På 1800-talet uppförde skotten David Carnegie ett porterbryggeri och byggde upp en skotsk by intill bryggeriet. Sista portern bryggdes på 1960-talet innan portarna stängdes. I den gamla magasinsbyggnaden återfinns numera den anrika fiskrestaurangen Sjömagasinet.
DEN FÖRSTA HAMNMÄSTAREN
I juni 1752 antogs Göteborgs första hamnordning, ”till förekommande af hamnens uppgrundning och i öfrigt till bibehållande af ordning”. Resurserna var en hamnmästare med två drängar samt en hamn- och torgfogde för kanalerna.
Mellan 1839 och 1897 gick förvaltningen under namnet Kongliga Direktionen öfver Göteborgs Hamn- och Elfarbeten. Verksamheten omfattade i stort sett alla arbeten som antingen bedrevs i Göteborgs hamn och den inre hamnbassängen eller som var nödvändiga för sjötrafiken.
År 1897 inrättades en särskild styrelse, Hamn-styrelsen, som tog över ansvaret för stadens hamnar och kanaler.
PACKHUSPLATSEN
Området runt Packhuskajen – beläget på Södra Älvstranden, strax väster om GöteborgsOperan – har varit masthamn, fransk frihamn och ett intensivt handels- och sjöfartscentrum. Här låg Göteborgs huvudpostanstalt och senare förlade stadens redarelit sina kontor här. Området kallades i folkmun ”Franska tomten” och namnet anknöt till den franska frihamn som låg här i slutet av 1700-talet. Från Masthamnen skeppades svenska master ut i världen och var en stor och lönsam exportvara under segelskeppens tid.