EXPORT AV JÄRN OCH TIMMER
På 1600-talet exporterades främst järn och timmer från Göteborgs hamn. Varorna fraktades på pråmar mellan Stora Hamnkanalen och skepp som låg på redden.
NYA ÄLVSBORG
Under kriget mot Danmark 1643 – 1645 anlade Kristian IV ett fäste på Kyrkogårdsholmen i älvmynningen. I mitten av 1600 talet började bygget av en ny fästning.
1643
STORA HAMNKANALEN
Göteborgs första anlagda hamn var Stora Hamnkanalen, som grävdes ut på 1620-talet.
1620
GUSTAV II ADOLF
I oktober år 1619 gav Gustav II Adolf order om en första ”ordning över den byggningshjälp” som skulle utgå till hamnändamål. Så började historien om Göteborgs hamn.
1619
GÖTEBORGS HAMN ÄR ÄLDRE ÄN SJÄLVA STADEN GÖTEBORG.
STADEN GRUNDADES 1621, ETT ÅR EFTER ATT DE FÖRSTA KAJERNA
I HAMNEN HADE BÖRJAT BYGGAS. HAMNEN HAR ÄNDA SEDAN DESS
SATT SIN PRÄGEL PÅ GÖTEBORG OCH DESS UTVECKLING.
1600
DE FÖRSTA STENKAJERNA
I över 200 år, fram till mitten av 1800-talet, var det bara längs Stora Hamnkanalen som det fanns stenkajer.
Tack vare omfattande restaurering är Nya Älvsborg en av landets bäst bevarade fästningar från äldre tider.
Göteborgs första anlagda hamn var Stora Hamnkanalen. Ända fram till mitten av 1800-talet var det bara i detta område som det fanns stenkajer. Det handlade dock inte om någon hamn i vanlig mening. Vattendjupet var så lågt att alla större skepp fick ankra på redden utanför Klippan eller vid Gamla Varvet (nuvarande Stigbergskajen). Varorna lastades över till pråmar, så kallade hemförarebåtar, som fraktade in dem till Stora Hamn-kanalen, till upplagsplatser i Majorna eller till lastbryggor längre upp i älven.
Arbetet utfördes av Strömbåtsgillet, som i princip hade monopol på att hantera gods till och från Åkerström (strömmen mellan Lilla Edet och Trollhättan). Det motsvarade dagens hamn- arbetare, stuvare och bogserbåtar och år 1645 delades gillet i två delar. Det som behöll namnet Strömbåtsgillet hade hand om transporterna inåt i landet medan det andra, Hemförare-Båtgillet, tog hand om lastning och lossning av skeppen samt transporter inom hamnen.
De många grunden i hamninloppet utgjorde en stor fara. År 1670 försågs sjökorten för älven därför med prickar och året därpå skaffade hamnmyndigheten en ”mudderqvarn”-byggare från Holland, eftersom fartygen hade problem med att komma in mot stränderna.
NYA ÄLVSBORGS FÄSTNING
Under kriget mot Danmark 1643–1645 försökte Kristian IV blockera inloppet till Göteborg och anlade ett fäste på Kyrkogårdsholmen i älvmynningen. Det fick svenskarna att inse holmens betydelse och i mitten av 1600-talet började bygget av en fästning. Nya Älvsborg fick sitt elddop 1717–1719, under det Stora nordiska kriget. Fästningen anfölls flera gånger av den danska flottan, men intogs aldrig.
Efter att Sverige slutit fred med Danmark 1720 fick fästningen förfalla och utnyttjades fram till 1869 som fängelse. Efter konservering och restaurering är Nya Älvsborg i dag den kanske bäst bevarade svenska fästningen från äldre tider.
Stenkajer, pråmar och prickar
EXPORT AV JÄRN OCH TIMMER
På 1600-talet exporterades främst järn och timmer från Göteborgs hamn. Varorna fraktades på pråmar mellan Stora Hamnkanalen och skepp som låg på redden.
NYA ÄLVSBORG
Under kriget mot Danmark 1643 – 1645 anlade Kristian IV ett fäste på Kyrkogårdsholmen i älvmynningen. I mitten av 1600 talet började bygget av en ny fästning.
1643
STORA HAMNKANALEN
Göteborgs första anlagda hamn var Stora Hamnkanalen, som grävdes ut på 1620-talet.
1620
GUSTAV II ADOLF
I oktober år 1619 gav Gustav II Adolf order om en första ”ordning över den byggningshjälp” som skulle utgå till hamnändamål. Så började historien om Göteborgs hamn.
1619
GÖTEBORGS HAMN ÄR ÄLDRE ÄN STADEN GÖTEBORG. STADEN GRUNDADES 1621, ETT ÅR EFTER ATT DE FÖRSTA KAJERNA I HAMNEN HADE BÖRJAT BYGGAS. HAMNEN HAR ÄNDA SEDAN DESS SATT SIN PRÄGEL PÅ GÖTEBORG OCH DESS UTVECKLING.
1600
Tack vare omfattande restaurering är Nya Älvsborg en av landets bäst bevarade fästningar från äldre tider.
DE FÖRSTA STENKAJERNA
I över 200 år, fram till mitten av 1800-talet, var det bara längs Stora Hamnkanalen som det fanns stenkajer.
Arbetet utfördes av Strömbåtsgillet, som i princip hade monopol på att hantera gods till och från Åkerström (strömmen mellan Lilla Edet och Trollhättan). Det motsvarade dagens hamn- arbetare, stuvare och bogserbåtar och år 1645 delades gillet i två delar. Det som behöll namnet Strömbåtsgillet hade hand om transporterna inåt i landet medan det andra, Hemförare-Båtgillet, tog hand om lastning och lossning av skeppen samt transporter inom hamnen.
De många grunden i hamninloppet utgjorde en stor fara. År 1670 försågs sjökorten för älven därför med prickar och året därpå skaffade hamnmyndigheten en ”mudderqvarn”-byggare från Holland, eftersom fartygen hade problem med att komma in mot stränderna.
NYA ÄLVSBORGS FÄSTNING
Under kriget mot Danmark 1643–1645 försökte Kristian IV blockera inloppet till Göteborg och anlade ett fäste på Kyrkogårdsholmen i älvmynningen. Det fick svenskarna att inse holmens betydelse och i mitten av 1600-talet började bygget av en fästning. Nya Älvsborg fick sitt elddop 1717–1719, under det Stora nordiska kriget. Fästningen anfölls flera gånger av den danska flottan, men intogs aldrig.
Efter att Sverige slutit fred med Danmark 1720 fick fästningen förfalla och utnyttjades fram till 1869 som fängelse. Efter konservering och restaurering är Nya Älvsborg i dag den kanske bäst bevarade svenska fästningen från äldre tider.
Göteborgs första anlagda hamn var Stora Hamnkanalen. Ända fram till mitten av 1800-talet var det bara i detta område som det fanns stenkajer. Det handlade dock inte om någon hamn i vanlig mening. Vatten-djupet var så lågt att alla större skepp fick ankra på redden utanför Klippan eller vid Gamla Varvet (nuvarande Stigbergskajen). Varorna lastades över till pråmar, så kallade hemförarebåtar, som fraktade in dem till Stora Hamn-kanalen, till upplagsplatser i Majorna eller till lastbryggor längre upp i älven.