och framåt
1970
Efter många goda år började varvsindustrin mot slutet av 1960-talet tappa i konkurrenskraft. Den stora dominansen av tung verkstadsindustri gjorde att Göteborg drabbades extra hårt av 1970-talets varvskris. De stora skeppsvarven Götaverken, Lindholmen och Eriksberg försvann nästan helt ur stadens näringsliv.
ÄLVSNABBEN
Vill man ta båten över Göta Älv kan man ta Älvsnabben som kör passagerartrafik mellan fastlandet och Hisingen.
KRYSSNING
Göteborg har blivit ett populärt resmål för kryssningsresenärer.
HAMNEN VÄXER
Väster om containerterminalen byggdes Älvsborgshamnen för roro-trafik 1978.
VARVSKRISEN
Sverige utvecklades under 1900-talet till en av världens ledande varvsnationer. Åren under och strax efter andra världskriget innebar stora vinster och utvecklingen accelererade under femtiotalet och sextiotalet. I Göteborg investerade alla de tre stora varven – Götaverken, Eriksberg och Lindholmen – och ökade sin kapacitet.
Efter många goda år började det från slutet av sextiotalet gå utför. Flera faktorer bidrog till att varven förlorade i konkurrenskraft: kostnaderna ökade, länder som Japan och Sydkorea tog marknadsandelar och oljekrisen ledde till minskade beställningar. I stället för att dra ner på kapaciteten fortsatte varven dock att bygga ut.
I mitten av sjuttiotalet var den akuta krisen ett faktum, vilket fick svenska staten att gripa in. 1977 inrättades Svenska Varv AB, sedermera Celsius AB, som ett försök att lösa varvsindustrins problem och de svenska storvarven togs successivt över av staten. Då hade Lindholmens varv redan fått sluta tillverkningen, men Götaverken och Eriksberg togs över 1978.
Svenska Varv kunde inte stoppa nedgången och varvsdöden spred sig. Eriksberg avslutade sin nyproduktion 1979 medan Götaverken gick på sparlåga under åttiotalet. Götaverken Cityvarvet lades dock inte ner och 1993 återstartade varvet.
Företaget ägdes till och med 2015 av Damen Shipyards Group och utförde reparationer, underhållsarbeten och ombyggnader av olika fartyg. 2015 gick Damen Shipyards Group i konkurs och varvsverksamheten lades ner.
ÄLVSBORGSHAMNEN
Nästa stora utbyggnad av Göteborgs hamn skedde i slutet av sjuttiotalet. Omedelbart väster om containerterminalen och innanför Nya Älvsborg togs Älvsborgshamnen i bruk 1978. Den byggdes för roro-trafik, vilket innebär att allt gods körs eller dras ombord, till exempel med trailer. Härifrån skeppar Stora Enso ut tidningspapper och andra typer av papper i världen. Även stål och bilar är viktiga varor som går över Älvsborgshamnen. Älvsborgshamnen, numera roroterminalen, drivs av DFDS och Cobelfret, två stora aktörer på den europeiska roro-marknaden.
ÄLVSNABBEN
Sedan början av 90-talet bedrivs åter passagerartrafik över Göta Älv. Den så kallade Älvsnabben, som drivs av Styrsöbolaget på uppdrag av Västtrafik, förbinder fastlandet och Hisingen genom att sicksacka på partiet mellan Göta Älvbron och Älvborgsbron. Hållplatserna är Lilla Bommen, Stenpiren, Lindholmspiren, Slottsberget, Eriksberg och Klippan. En färja kan transportera cirka 450 passagerare och även cyklar.
Från varvskris till växande hamn
Stena Line är ett av världens största färjerederier. Alla Stena Lines färjor stänger av motorn och ansluter landel när de ligger vid kaj i Göteborgs hamn.
GÖTEBORGS HAMN BLIR ETT BOLAG
Under många år drevs hamnverksamheten av två kommunala funktioner: Göteborgs Hamnförvaltning och Göteborgs Stuveri. Åren mellan 1967 och 1977 strukturerades stuverinäringen i Göteborg om från ett tiotal stuverier till ett enda, Göteborgs Stuveri AB. Detta omfattade då också Hamnarbetskontoret, en arbetskraftspool. Strävan efter en enda hamnorganisation fullbordades 1985, då hamnförvaltningen och stuveriet fusionerades till det kommunala bolaget Göteborgs Hamn AB. Det innebar att planering, byggande, produktion och marknadsföring samlades i en enda organisation.
PASSAGERARTRAFIK
Varuhantering är den självklara huvudsysslan för Göteborgs hamn, men Göteborg har blivit ett allt mer populärt resmål för passagerare. Redan 1962 öppnade den första passagerarlinjen mellan Göteborg och Skagen i Danmark. Hjärnan bakom satsningen hette Sten A. Olsson och så småningom växer Stena Line till ett jätteimperium. Turisterna uppskattar den mysiga atmosfären i staden, de många kaféerna och restaurangerna och det faktum att det är gångavstånd till det mesta. Även shoppingen får högt betyg, liksom de gröna parkerna och skärgården. Nöjesparken Liseberg är ett populärt resmål som också lockar många kryssnings- och färjeresenärer.
Ökningen av antalet kryssningsanlöp är till stor del ett resultat av målmedvetet samarbete mellan Göteborgs Hamn och Göteborg & Co, stadens marknadsförings- och eventbolag. De flesta kryssningsfartyg anlöper till centralt belägna Amerikaterminalen, men de allra största lägger till vid kryssningsterminalen Arendal vid Volvo museet.
Hamnen organiserar för framtiden
En bit in på 2000-talet genomgick Göteborgs Hamn stora förändringar. Verksamheten delades upp i ett kommunalt hamnbolag, Göteborgs Hamn AB, och fyra separata terminalbolag. Kajer, mark och infrastruktur ägs av kommunen medan privata operatörer sköter driften. Hamnen fick därmed samma upplägg som en majoritet av världens stora hamnar. Detta lade också grunden till Göteborgs Hamns kurs mot framtiden.
GÖTEBORGS HAMN AB - EN DEL AV GÖTEBORGS STAD
www.goteborgshamn.se
Idag är Göteborgs Hamn Skandinaviens största hamn med stort fokus på hållbarhet och innovation. Vi tillhandahåller moderna faciliteter och globala transportlösningar samt en bred portfölj av tjänster för både gods- och passagerartrafik.
Upptäck mer om våra tjänster och framtida möjligheter genom att besöka vår hemsida – framtiden för transport och logistik börjar här!
AMERIKASKJULET
Göteborgs Hamn AB har sitt huvudkontor i det anrika Amerikaskjulet. På kajen utanför avseglade emigranterna på 1800-talet från Göteborg.
Efter uppdelningen till ett kommunalt bolag och separata terminalbolag flyttar Göteborgs Hamn AB sitt huvudkontor 2011. Flytten går från Sveas Kulle på Hisingen till det anrika Amerikaskjulet vid Stigbergskajen.
Under 2000-talet växer hamnen på flera områden. Göteborg är ett populärt turistmål och det ökade antalet kryssningar leder till en ny kryssnings- terminal i Arendal och den nya Amerikaterminalen vid hamnens huvudkontor, en historisk plats där Svenska Amerika Liniens oceanångare avgick till New York ända in på 1970-talet.
Göteborg är Sveriges främsta logistikcentrum och på Hisingen i nära anslutning till hamnen växer en av landets största logistikparker fram: Port of Gothenburg Logistics Park. Samtidigt fortsätter Göteborgs hamn sina satsningar på effektiva tåganslutningar, vilket resulterar i en av världens främsta järnvägslösningar, Railport Scandinavia, som garanterar pålitliga transporter till och från hamnen från terminaler runt om i landet.
Med ökade behov av godshantering byggs också nya terminaler, som den spåranslutna Arken Kombiterminal där containrar och trailers lastas om från lastbil till tåg och tvärtom. Sveaterminalen byggs med ett av världens största lagertält för väderskyddad omlastning för framför allt skogs- produkter. Samtidigt är bygget i full gång med en helt ny hamnterminal i Arendal. Det är det största hamnutvecklings-projektet på 40 år i Göteborgs hamn.
MED FOKUS PÅ MILJÖ OCH HÅLLBARA TRANSPORTER
Göteborgs hamn anses vara en av världens ledande hamnar inom miljöområdet. Klimateffektiva tågtransporter, elanslutning av fartyg som ligger vid kaj, miljörabatter till miljövänliga fartyg och möjligheten att bunkra flytande naturgas är några exempel på hamnens satsningar för att minska miljöbelastningen.
Göteborgs hamn är också den enda svenska hamnen som kan ta emot världens största ocean-gående lastfartyg med direkttrafik till viktiga marknader världen över. När fartygen blir allt större ökar behovet av att göra hamnen djupare. Det gigantiska projektet Skandiaporten inleds, med målet att fördjupa ett fem kilometer långt hamnområde. Det kommer innebära att Göteborgs hamn kan fortsätta ta emot de största fartygen även i framtiden och erbjuda näringslivet hållbara logistikkedjor med effektiva direkttransporter jorden runt.
Hamnen växer för framtiden
ÄLVSNABBEN
Vill man ta båten över Göta Älv kan man ta Älvsnabben som kör passagerartrafik mellan fastlandet och Hisingen.
KRYSSNING
Göteborg har blivit ett populärt resmål för kryssningsresenärer.
HAMNEN VÄXER
Väster om containerterminalen byggdes Älvsborgshamnen för roro-trafik 1978.
Efter många goda år började varvsindustrin mot slutet av 1960-talet tappa i konkurrenskraft. Den stora dominansen av tung verkstadsindustri gjorde att Göteborg drabbades extra hårt av 1970-talets varvskris. De stora skeppsvarven Götaverken, Lindholmen och Eriksberg försvann nästan helt ur stadens näringsliv.
1970
och framåt
VARVSKRISEN
Sverige utvecklades under 1900-talet till en av världens ledande varvsnationer. Åren under och strax efter andra världskriget innebar stora vinster och utvecklingen accelererade under femtiotalet och sextiotalet. I Göteborg investerade alla de tre stora varven – Götaverken, Eriksberg och Lindholmen – och ökade sin kapacitet.
Efter många goda år började det från slutet av sextiotalet gå utför. Flera faktorer bidrog till att varven förlorade i konkurrenskraft: kostnaderna ökade, länder som Japan och Sydkorea tog marknadsandelar och oljekrisen ledde till minskade beställningar. I stället för att dra ner på kapaciteten fortsatte varven dock att bygga ut.
I mitten av sjuttiotalet var den akuta krisen ett faktum, vilket fick svenska staten att gripa in. 1977 inrättades Svenska Varv AB, sedermera Celsius AB, som ett försök att lösa varvsindustrins problem och de svenska storvarven togs successivt över av staten. Då hade Lindholmens varv redan fått sluta tillverkningen, men Götaverken och Eriksberg togs över 1978.
Svenska Varv kunde inte stoppa nedgången och varvsdöden spred sig. Eriksberg avslutade sin nyproduktion 1979 medan Götaverken gick på sparlåga under åttiotalet. Götaverken Cityvarvet lades dock inte ner och 1993 återstartade varvet.
Företaget ägdes till och med 2015 av Damen Shipyards Group och utförde reparationer, underhållsarbeten och ombyggnader av olika fartyg. 2015 gick Damen Shipyards Group i konkurs och varvsverksamheten lades ner.
ÄLVSBORGSHAMNEN
Nästa stora utbyggnad av Göteborgs hamn skedde i slutet av sjuttiotalet. Omedelbart väster om containerterminalen och innanför Nya Älvsborg togs Älvsborgshamnen i bruk 1978. Den byggdes för roro-trafik, vilket innebär att allt gods körs eller dras ombord, till exempel med trailer. Härifrån skeppar Stora Enso ut tidningspapper och andra typer av papper i världen. Även stål och bilar är viktiga varor som går över Älvsborgshamnen. Älvsborgshamnen, numera roroterminalen, drivs av DFDS och Cobelfret, två stora aktörer på den europeiska roro-marknaden.
ÄLVSNABBEN
Sedan början av 90-talet bedrivs åter passagerartrafik över Göta Älv. Den så kallade Älvsnabben, som drivs av Styrsöbolaget på uppdrag av Västtrafik, förbinder fastlandet och Hisingen genom att sicksacka på partiet mellan Göta Älvbron och Älvborgsbron. Hållplatserna är Lilla Bommen, Stenpiren, Lindholmspiren, Slottsberget, Eriksberg och Klippan. En färja kan transportera cirka 450 passagerare och även cyklar.
Från varvskris till växande hamn
GÖTEBORGS HAMN BLIR ETT BOLAG
Under många år drevs hamnverksamheten av två kommunala funktioner: Göteborgs Hamnförvaltning och Göteborgs Stuveri. Åren mellan 1967 och 1977 strukturerades stuverinäringen i Göteborg om från ett tiotal stuverier till ett enda, Göteborgs Stuveri AB. Detta omfattade då också Hamnarbetskontoret, en arbetskraftspool. Strävan efter en enda hamnorganisation fullbordades 1985, då hamnförvaltningen och stuveriet fusionerades till det kommunala bolaget Göteborgs Hamn AB. Det innebar att planering, byggande, produktion och marknadsföring samlades i en enda organisation.
PASSAGERARTRAFIK
Varuhantering är den självklara huvudsysslan för Göteborgs hamn, men Göteborg har blivit ett allt mer populärt resmål för passagerare. Redan 1962 öppnade den första passagerarlinjen mellan Göteborg och Skagen i Danmark. Hjärnan bakom satsningen hette Sten A. Olsson och så småningom växer Stena Line till ett jätteimperium. Turisterna uppskattar den mysiga atmosfären
i staden, de många kaféerna och restaurangerna och det faktum att det är gångavstånd till det mesta. Även shoppingen får högt betyg, liksom de gröna parkerna och skärgården. Nöjesparken Liseberg är ett populärt resmål som också lockar många kryssnings- och färjeresenärer.
Ökningen av antalet kryssningsanlöp är till stor del ett resultat av målmedvetet samarbete mellan Göteborgs Hamn och Göteborg & Co, stadens marknadsförings- och eventbolag. De flesta kryssningsfartyg anlöper till centralt belägna Amerikaterminalen, men de allra största lägger till vid kryssningsterminalen Arendal vid Volvo museet.
Hamnen organiserar för framtiden
En bit in på 2000-talet genomgick Göteborgs Hamn stora förändringar. Verksamheten delades upp i ett kommunalt hamnbolag, Göteborgs Hamn AB, och fyra separata terminalbolag. Kajer, mark och infrastruktur ägs av kommunen medan privata operatörer sköter driften. Hamnen fick därmed samma upplägg som en majoritet av världens stora hamnar. Detta lade också grunden till Göteborgs Hamns kurs mot framtiden.
Idag är Göteborgs Hamn Skandinaviens största hamn med stort fokus på hållbarhet och innovation. Vi tillhandahåller moderna faciliteter och globala transportlösningar samt en bred portfölj av tjänster för både gods- och passagerartrafik.
Upptäck mer om våra tjänster och framtida möjligheter genom att besöka vår hemsida – framtiden för transport och logistik börjar här!
AMERIKASKJULET
Göteborgs Hamn AB har sitt huvudkontor i det anrika Amerikaskjulet. På kajen utanför avseglade emigranterna på 1800-talet från Göteborg.
Efter uppdelningen till ett kommunalt bolag och separata terminalbolag flyttar Göteborgs Hamn AB sitt huvudkontor 2011. Flytten går från Sveas Kulle på Hisingen till det anrika Amerikaskjulet vid Stigbergskajen.
Under 2000-talet växer hamnen på flera områden. Göteborg är ett populärt turistmål och det ökade antalet kryssningar leder till en ny kryssnings- terminal i Arendal och den nya Amerikaterminalen vid hamnens huvudkontor, en historisk plats där Svenska Amerika Liniens oceanångare avgick till New York ända in på 1970-talet.
Göteborg är Sveriges främsta logistikcentrum och på Hisingen i nära anslutning till hamnen växer en av landets största logistikparker fram: Port of Gothenburg Logistics Park. Samtidigt fortsätter Göteborgs hamn sina satsningar på effektiva tåganslutningar, vilket resulterar i en av världens främsta järnvägslösningar, Railport Scandinavia, som garanterar pålitliga transporter till och från hamnen från terminaler runt om i landet.
Med ökade behov av godshantering byggs också nya terminaler, som den spåranslutna Arken Kombiterminal där containrar och trailers lastas om från lastbil till tåg och tvärtom. Sveaterminalen byggs med ett av världens största lagertält för väderskyddad omlastning för framför allt skogs- produkter. Samtidigt är bygget i full gång med en helt ny hamnterminal i Arendal. Det är det största hamnutvecklings-projektet på 40 år i Göteborgs hamn.
MED FOKUS PÅ MILJÖ OCH HÅLLBARA TRANSPORTER
Göteborgs hamn anses vara en av världens ledande hamnar inom miljöområdet. Klimateffektiva tågtransporter, elanslutning av fartyg som ligger vid kaj, miljörabatter till miljövänliga fartyg och möjligheten att bunkra flytande naturgas är några exempel på hamnens satsningar för att minska miljöbelastningen.
Göteborgs hamn är också den enda svenska hamnen som kan ta emot världens största ocean-gående lastfartyg med direkttrafik till viktiga marknader världen över. När fartygen blir allt större ökar behovet av att göra hamnen djupare. Det gigantiska projektet Skandiaporten inleds, med målet att fördjupa ett fem kilometer långt hamnområde. Det kommer innebära att Göteborgs hamn kan fortsätta ta emot de största fartygen även i framtiden och erbjuda näringslivet hållbara logistikkedjor med effektiva direkttransporter jorden runt.